Clilstore Facebook WA Linkedin Email
Login

This is a Clilstore unit. You can link all words to dictionaries.

LLG-2-02 Oie ec yn scaddan

Ta ny reddyn er chaghlaa nish as cha vel scaddan hene1 ry gheddyn. Cha vel ny deiney coyrt geill da ny shenn chliaghtaghyn, myr v’ad keayrt. Ta ny deiney ayns ny laghyn t’ayn nish goll dy lhie ec faagail yn vaie, as ta’n Mainshter soie dy stiurey, as tra t’eh coontey dy vel eh foddey dy liooar jeh’n thalloo t’eh geam yn çheshaght seose dy chur yn lieen. Ta mee er vakin shin cur yn lieen ec kiare er y chlag fastyryn aalin ’sy tourey, fegooish jeeaghyn son perkin vooar ny sharkagh.

Agh tra ren mee hene goll gys yn scaddan ayns my aegid, veagh shin coyrt yn lieen magh er çhyrmagh dy chooilley Yesarn. Eisht veagh shin goll er gys yn phurt moghrey Jelhein, as giu ghaa ny tree dy phintyn jough y pheesh, eisht goll gys yn vagher dy hroggal yn lieen, eisht veagh shin coyrt yn lieen er boayrd as geddyn eh aarloo son y chur. Veagh paart jeh ny deiney coyrt lesh mullag veg dy vainney geyre. Myr dooyrt Jack Andra, cha row tey gra monney2 ayns ny laghyn shen. Va dy chooilley ghooinney geddyn e arran hene, paart jeu kionnagh bwilleenyn, as paart cur lesh arran corkey voish y thie as jyst beg dy fuygh lane eeym.

Veagh shin eisht goll as geddyn daa lane-bastag dy gheayl as daa lane-mullag dy ushtey, as tra veagh ooilley ny kiartaghyn jeant, fer goll dy gheddyn boteil dy rum choud as veagh shin çhyndaa yn baatey mygeayrt lesh yn ghrian. V’eh coontit feer neu-luckee dy ve eginit dy hyndaa yn raad aggairagh. Eisht veagh shin soiagh ny shiauill as soiagh yn shiaull-toshee goll magh ayns yn baie.

Ta cooinaght aym er un laa as va’n flod ooilley ersooyl hoshiaght roin. As myr va’n traa aalin fegooish monney geay, cha row shin goll feer tappee tra rosh shin yn Kione Doo. Eisht dooyrt Ned Mooar y Cheyllys dy row eh traa geddyn lane-pytt-ushag ass yn boteil, as dy iu gys slaynt buggane yn Chione Doo. Tra va shen jeant ren shin cur yn baatey mygeayrt. As ayns traa gerrid haink shin gys baatey lhie huggey çheu mooie jeh ny Wartyn3, as tra ren shin roshtyn ee, “Cre ren oo fakin ayns shoh, boy?” dooyrt Ned Mooar.

“Va’n pherkin vooar ayn,” dooyrt ad.

Ayns traa gerrid chur shin yn baatey mygeayrt reesht as hie shin son yn flod. Tra va’n Bollagh er Cronk Sharree Mooar, as Cronk y Feeagh er Kione Veg yn Calloo4, honnick shin paart dy ghantyn goll mygeayrt. Eisht va’n boteil currit lesh reesht as shirveishit er ny deiney choud as va bine ayn. As lurg da’n boteil ve follym, ghow ad toshiaght dy haggloo mysh ny mraane as dy insh mychione yn traa v’ad deiney aegey as sooree er ny mraane aegey.

V’eh mee-lowit dy enmys mwaagh er boayrd, as conning, marish roddan as kayt. Va’n mwaagh ‘fer yn chleaysh vooar’, as yn conning ‘pomet’, as yn roddan ‘sacote’, as yn kayt ‘scraverey’. Agh cha row whisteragh5 lowal er oyr erbee, son v’ad gra dy row eh boirey yn gheay. As my va dooinney erbee jarrood eh hene as brishey ny slattyssyn, va er dy chur boteil dy rum laa-ny-vairagh. Cha row dooinney erbee dy gholl ’sy chabbane oor roish lhie greiney, agh dy chooilley unnane jeeaghyn son yn pherkin.

Ghow ad ayns laue dy gholl magh gys yn flod va lhie huggey mooie er yn Bollagh Mooar dy yeeaghyn row caslys erbee oc. Dooyrt Bill Jack dy row red ennagh oc tra v’ad lhie mooie ayns shen.

Yn chied shiaull ren shin roshtyn, “C’red honnick oo ayns shoh boy?” dooyrt Ned Mooar.

“Cha ren shin fakin veg,” dooyrt ad.

Eisht roie shin son fer elley, as tra ren shin roshtyn eh, “Ren oo fakin yn pherkin?” dooyrt Bill Jack.

“Va unnane ayns shoh, agh cha vel shin er vakin ee rish tammylt dy hraa,” dooyrt ad. “V’ee gollrish nane veagh er boggeeys.”

Eisht roie shin son fer elley, as ren Ned Mooar briaght jeh ren eh fakin yn pherkin.

“Vel unnane ersooyl void?” dooyrt ad.

Tra nagh row briaght6 ry gheddyn er caslys erbee ny vud yn flod, dooyrt yn mainshter dy row eh ny share dy roie stiagh reesht gys yn boayl ren shin fakin ny gantyn, as tra ren shin roshtyn gys shen, honnick shin yn pherkin as paart dy ghantyn as foillanyn crowal mygeayrt, as va kitty virree ny jees ny lhie er yn ushtey.

“T’eh traa dooin goaill aanrit,” dooyrt yn mainshter, “as goaill cuirr7 marish ny gantyn shoh.”

Myr shen ghow shin ny shiauill sheese, as filley ad seose son yn oie, as goaill toshiaght dy chur: agh ayns traa gerrid ghow yn scaddan toshiaght dy chloie, eisht va shin ooilley ayns gien mie, as cur yn lieen cha tappee as oddagh shin; fer va cur yn lieen as fer elley cur yn tead, as fer elley ceau magh ny mollagyn, as yn Mainshter stiurey, gys v’eh ooilley ceaut magh.

Eisht va’n croan-toshee er ny lhieggal as toshiaght yn vaatey currit gys yn gheay; eisht ren shin geddyn dy chooilley ghooinney e rimlagh8, as goaill toshiaght dy eeastagh hakeyn. Va ny hakeyn gee dy tappee.

“Quoid dy how9 ayd?” dooyrt Ned Mooar rish fer elley.

“Tree feiyghyn10 jeig,” dooyrt eh.

“Quoid ta ayd’s?”

“Feed feiy,” dooyrt eshyn.

Veagh fer tayrtyn hake ayns toshiaght yn vaatey as fer elley ayns yn jerrey, as veagh ad dy mennick briaght mychione yn thow; ren shin eeastagh son oor dy lieh.

Eisht dooyrt yn mainshter dy row eh traa dy phrowal yn lieen dy yeeaghyn row Juan Beg11 thooilley, as ren shin goaill piyr12 stiagh as va mysh daa cheead as lieh cheead ayns yn piyr.

“Lhig dooin ceau ee ayn tammylt elley,” dooyrt yn mainshter, eisht ren shin ceau ee ayn reesht, as goll dy eeastagh hakeyn. “Yiowmayd troor dy scaddan moghrey,” dooyrt yn mainshter.

Tra veagh ny hakeyn gee, veagh dy chooilley ghooinney freayll arrey. Va’n flod çheu-mooie prowal reesht, agh cha row monney scaddan goll. As v’ad cur er boayrd13 dy gholl er y vriaght. Cha row eh feer foddey gys haink shiaulteyr er-gerrey.

“R’ou prowal ayns shen?” dooyrt ad.

“Va, boy.”

“Quoid hug oo ass yn piyr, boy?”

“Mysh lieh veaish14, boy.”

“R’ou prowal agh keayrt, boy?”

“Cha row.”

“Vel oo fakin foyd eh, boy? Ta reeayllagh15 braew ayn.”

Myr shen ghow eh shiaull as ren eh cur harrish yn greie ayn. Haink fer ny jees elley, as va meaishyn dy scaddan oc. V’ad gollrish ponniar16.

“Cre’n eash yn ponniar, boy?” dooyrt Ned mooar.

“Mysh three jeig ny kiare jeig dy vleeantyn, boy.”

Lurg tammylt dy hraa haink shiaull elley, as cha dooyrt ad fockle erbee.

“Cre’n stoyr scaddan, boy?” dooyrt Ned Mooar.

“Ponniar, boy.”

“Cre’n eash yn ponniar, boy?”

“Ta’n bwoid echey gaase mollagh,” dooyrt ad.

“Quoi yn baatey ec shen?” dooyrt Ned.

“Yn Monkey,” dooyrt adsyn. Va’n Monkey voish Ramsey, as v’ee ec deiney Skylley Chreest yn imbagh roish shen, as v’eh jeeaghyn nagh dug ad monney ayrn jee17.

“Vel yn Monkey bio foast?” dooyrt Ned.

“Ren shin goaill yn famman jeh’n Monkey ayns Purt le Moirrey,” dooyrt

adsyn.

“Gow shiu thie as cur shiu post as fishyraght18 da,” dooyrt Ned, “dy yeeaghyn jean yn famman gaase er reesht.”

Myr shen cha ren deiney yn Vonkey coyrt ansoor erbee da; ghow yn laa toshiaght dy vrishey, as ghow shin toshiaght dy chur er boayrd, as va eeastagh mie aynjee. Agh va paart jeh ny baatyn coyrt harrish dooin, as va ny greienyn ain fud y cheilley. Agh lurg tammylt dy obbyr as dy naaragh hooar shin er boayrd, as mysh jeih meaishyn as daeed dy scaddan.

Ren shin geddyn seose yn croan as soiagh ny shiauill as goll lesh yn phurt. Ayns yn traa shen va palçhey kionneyderyn ayns baie Phurt le Moirrey as va ny baatyn oc çheet dy veeiteil yn flod choud as yn Calloo. Myr shen haink Yernagh er boayrd ain, as chur eh lesh shin gys lhiattee wherree19. Tra va’n scaddan craait ain ren shin toshiaght dy choontey, as va ny mainshteryn freayll tailley noi ry hoi.

Agh va mainshter yn wherree shooyl mygeayrt, as tra va’n scaddan er boayrd echey cha row yn tailley oc corrym; va daa cheead smoo ec yn mainshter ain. As dooyrt yn Yernagh nagh jinnagh eh geeck; agh va steamer-caggee ayns y vaie, as dooyrt yn mainshter ain dy row eh goll gys yn steamer lesh yn chooish. Dooyrt yn Yernagh dy row eh goll marish. Myr shen hie ad cooidjagh. Tra haink ad er-gerrey dooyrt yn Yernagh dy row yn dooinney shoh molley eh ass daa cheead scaddan.

Ren captan yn steamer jeeaghyn harrish yn lhiattee as dooyrt eh rish yn Yernagh, “Gow er boayrd as eeck yn dooinney, nagh derrym bullad ayns gunn as coyrt yn wherree gys grunt ny marrey.”

Myr shen haink ad er boayrd as ren eh geeck dy chooilley phing. Veagh shin booiagh geddyn hug Yernagh, son dy row bine dy whisky echey er boayrd. Eisht hie shin gys yn cheayn reesht, as cha row cadley goll yn laa shen.

1 scaddan hene - Hene with an indefinite noun means ‘a single, one’; cf. er-yn-oyr tra deïe mee, nagh ren fer hene freggyrt ‘because when I called, none did answer’ (Is. 66:4) and below (2.9) cha vel toshiagh-jioarey hene son taggloo Gaelg ‘not a single coroner is able to speak Manx’.

2 cha row tey gra monney - ‘tea wasn’t common’ Broderick (1982b: 122)

3 ny Wartyn - ‘a fishing-mark south-west of the Calf of Man’ Broderick (1982b: 122)

4 place-names

5 whisteragh - ‘whistling’ Broderick (1982b: 123)

6 briaght - probably ‘discovery’ not ‘enquiry’ here, i.e. ‘when no sign could be discovered’

7 goaill cuirr - ‘shoot the nets’ Broderick (1982b: 123)

8 rimlagh - ‘a fishing line’ Cregeen

9 thow - ‘a line used to tie the buoy to the net in fishing’ Cregeen

10 feiy - ‘fathom’

11 Juan Beg - ‘name for herring’ Broderick (1982b: 124)

12 piyr - ‘the ‘pair’ referred to the extent of net between two mollags, or buoys’ Broderick (1982b: 124)

13 cur er boayrd - ‘hauled the nets on board’ Broderick (1982b: 123)

14 meaish - ‘a measure is 500 herring’ Broderick (1982b: 124)

15 reeayllagh braew [reelagh] - ‘a fine thin spread’ Broderick (1982b: 124); ‘reeayllagh, s. m. anything thinly scattered or spread’ Cregeen

16 ponniar - ‘lad, boy’. In the following section the fishermen compare the catch of herring to a boy. The size of the catch corresponds age of the boy and hairiness of his genitals.

17 nagh dug ad monney ayrn jee - ‘they did not look after it very well’ Broderick (1982b: 124)

18 post as fishyraght [post ass fishyraght] - ‘magic’ Broderick (1982b: 124). This phrase is obscure, though fishyraght would seem to be from fysseraght, which Kelly defines as ‘knowledge of a supernatural kind, such as the power of magic, the knowledge of astrology, and necromancy, etc’

19 wherree - ‘a two-masted boat with fore and aft sail’ Broderick (1982b: 125)

Clilstore Gaelg Ard

Short url:   https://clilstore.eu/cs/8666